Söndag kväll...

...å nu får jag bara äta i två timmar till... Börjar bli van vid detta fastande nu. Vi ska ju till förlossningen imorgon igen för lägeskontroll. Fastandet känns i nuläget hyfsat onödigt då bebis har behagat vända tillbaka till tvärläge... Jupp, huvudet i högersidan är numera en välbekant känsla! :-)

Hoppas, hoppas, hoppas på ett beslut om snitt imorgon så jag får träffa den lill* snart! Å med tanke på helgens förlossningsångest så har jag nog kommit fram till att ett snitt är bättre än en förlossning som man inte vet hur det slutar... Fast, det går ju inte riktigt att välja, känslan av att de ska skära i mig är ju inte heller så lockande...

Idag har jag bara gått runt & latat mig. Bosse har i sedvanlig ordning aktiverat Melker då jag inte riktigt har den fysiken... Längtar så till jag får tillbaka lust & ork igen! Just nu känns det bara som jag vill dra mig tillbaka & ligga & läsa eller sova eller nåt annat slappt. Men, jag är ju ganska duktig på att ge mig själv egentid! Kan faktiskt inte i ord beskriva hur skönt det är att ha en så förstående (oftast) sambo... Guld värt!

Kvällen ägnas åt soffläge & Wallander. Bosse säger varje gång vi ska kolla på nån svensk kriminalare att vi redan sett den, fast mitt minne sviker mig i nio fall av tio. Tidig demens?!?

Nä, dax att hitta nåt mer att äta (apelsin kanske?)& frossa i timmarna två.

Snart, snart är bebis här, på ett eller annat vis!